Vems är kantarellen?

Tre priser för samma svamp

Den vanligaste kantarellen i den svenska skogen är samma svamp oavsett vem som lyfter den ur mossan. Priset skiljer sig hundratals procent beroende på vem det är. En privatperson som plockar för egen konsumtion har inte betalat något. En uppköpare betalar plockaren mellan 80 och 130 kronor per kilo på säsong, enligt Wermlands Skogsförråd i Kil. I butiken går den till kunden för 350 till 500 kronor per kilo. Mycket av den svampen är då importerad.

Skillnaden mellan de tre priserna är inte marginal. Den är hela affärsmodellen.

Allemansrätten och det som ligger utanför

Allemansrätten låter dig plocka svamp i skog du inte äger. Det gäller självplockning för eget bruk, och Naturvårdsverket är tydligt med att den kommersiella plockningen inte har samma självklara plats. Naturvårdsverket skriver att en arrangör av organiserad plockning ska kontakta markägaren, länsstyrelsen och kommunen i förväg. Skador och störningar är inte tillåtna oavsett om plockningen är privat eller organiserad.

LRF, som företräder skogsägarna, uttrycker sig skarpare. LRF säger rakt ut att kommersiell och industriell bärplockning inte ingår i allemansrätten. Företag som vill plocka på annans mark ska först komma överens med markägaren om hur det ska gå till, tälten får vara några stycken en natt, inte ett långvarigt läger. När regler bryts hänvisar LRF till polisen.

Skattefria 12 500 kronor, men inte för alla

Skatteverket har en särskild regel för vilt växande bär, svamp och kottar. Du får sälja för upp till 12 500 kronor per person och år utan att betala skatt, om du plockat själv. Hela familjen har var sitt fribelopp. Det är en generös nivå för husbehovsplockaren som säljer sitt överskott till grannens restaurang eller på torget.

Undantaget är avgörande. Om du är anställd som plockare eller ingår i en näringsverksamhet räknas ersättningen som lön och beskattas fullt ut. De EU-medborgare som varje sommar tar sig till Sverige på uppdrag av bemanningsföretag omfattas alltså inte av regeln. De skattas som anställda och deras inkomster registreras hos Skatteverket, i den mån arbetsgivaren gör rätt.

Importen är det andra hälften av bilden

Kantarellen fick en egen KN-kod i tullstatistiken 2002 (07095910 Kantareller, färska eller kylda). SCB har den nu som sammanhängande tidsserie. Sverige importerar mängder av svenska kantareller, från länder som ligger något söder eller öster om oss. Här är importvolymerna för de senaste åren vi har data för:

Trenden är tydlig. Litauen har gått från 54 ton 2017 till 112 ton 2021. Polen ökade från 13 till 146 ton på samma period. Volymerna kommer i vågor beroende på skörd i respektive land, men riktningen är stigande. De baltiska länderna och Polen har blivit den svenska butikskantarellens hem. Under toppåret 2021 kom 389 ton färska kantareller in till Sverige.

EU-plockaren och markägaren

Sedan mitten av tvåtusentalet arbetar bemanningsföretag i norra Sverige med säsongsplockare från Bulgarien, Rumänien, Thailand, Vietnam och Ukraina. Ersättningen är per kilo. Läger sätts upp i skogen, ofta i konflikt med LRF:s tolkning av allemansrätten och ibland med markägarens uttryckliga nej. Det finns lösningar där uppköpare kommer överens med skogsägare i förväg. Det finns också lokala protester varje år där byborna vaknar upp med tält och bilar utanför sitt eget skogsbryn.

Frågan om vem som äger kantarellen har alltså tre svar samtidigt. Juridiskt ingen förrän den lämnat mycelet. Enligt allemansrätten den som plockar den. Enligt LRF markägaren när plockningen är organiserad och kommersiell. Alla tre har delvis rätt, och det är därför frågan aldrig slutar diskuteras.

Slutet av kartan

Den svenska kantarellen är i huvudsak fri. Fyra miljoner svenskar plockar minst en gång per år. En liten del säljs vidare. En större del konsumeras hemma. Ovanpå det ligger en butiksmarknad som huvudsakligen levereras från Baltikum och Polen, för priser som är fem gånger så höga som vad plockaren fick. Frågan är kanske inte vems kantarellen är, utan vem som förädlar den mest.

Källor

• SCB, Utrikeshandel HA0201D7 (KN 07095910 Kantareller, färska eller kylda). Ursprungsland och volym per år.
• Skatteverkets regel för självplockad svamp och bär. 12 500 kronor skattefritt per person och år.
• Naturvårdsverket, allemansrätten frågor och svar. Om organiserad och kommersiell verksamhet.
• LRF, Allemansrätten och bärplockning. Skogsägarnas ståndpunkt om kommersiell plockning.
• Land Lantbruk, intervju med Ola Hultman, Wermlands Skogsförråd. Uppköpspris 80 till 130 kronor per kilo.
• Sveriges Radio, så mycket kan du tjäna skattefritt på svamp och bär.

Fördjupa dig

• Kantarell på Svampkartan. Bildstöd, säsong och plocktips.
• Sverige plockar svamp, men ingen räknar. En större bild av hur mycket vild svamp vi konsumerar och importerar.
• Gammal skog försvinner. Om vilken skog kantarellen faktiskt behöver.
• Sök din kommun. Se vilka svampsorter som hittats där du bor.