Gammal skog försvinner, och det är där svampen växer
En femtedel av Sveriges landyta har skog över sjutton meter. Det låter mycket, men de flesta matsvamparna som är värda att gå långt för växer i just det som är kvar av gammal skog. Stensopp (Karl-Johan), blodriska och svarttrumpet hör dit. När den skogen försvinner följer svamparna med.
18 procent av landet, ojämnt fördelat
Räknat på hela landet är 18 procent av landytan skog som är minst sjutton meter hög. Resten är åker, tätort, hyggen, vatten, kalfjäll och den unga skogen som växer upp efter avverkning. Snittet är viktat efter landyta, sammanställt kommunvis för 281 kommuner. Nio fjällkommuner saknar underlag och ingår inte.
Fördelningen är ojämn. Olofström i Blekinge ligger högst med ungefär 45 procent av landytan som gammal skog. Öckerö utanför Göteborg ligger lägst på någon tiondels procent, men den kommunen är i praktiken en samling havsöar. Skillnaden mellan två grannkommuner kan vara stor.
Fyra gånger så mycket svamp där skogen står kvar
Linköping är ett tydligt exempel. Femton procent av kommunens landyta är gammal skog. När vi lägger alla rapporterade svampfynd i kommunen ovanpå kartan hamnar 62 procent av dem inne i just den zonen. Det ger en lift på 4,1 gånger. En viss plats med gammal skog är alltså inte en garanti, men chansen att hitta bra svamp där är fyra gånger så hög som på en slumpvis skogsyta i kommunen.
Det stämmer med det mykologer sagt länge. De flesta matsvampar lever i mykorrhiza med gamla granar, tallar och bokar. Mycelet finns i marken sedan decennier eller sekler. En kalhuggning slår ut nätverket, och det tar decennier innan ett nytt kommer tillbaka. På vissa marker tar det ännu längre.
Hundra år, inte sextio
Antalet svampsorter är tillbaka i marken redan 30 till 40 år efter ett hygge, men vilka sorter det handlar om skiljer sig ända upp till hundra år efteråt. Svenskt skogsbruk hugger igen efter 60 till 100 år, alltså innan svampsamhället hunnit återta sin ursprungliga form. 63 procent av svensk skogsmark är yngre än 80 år och 91 procent av skogen brukas för virke.
Vår markering på Svampkartan är därför försiktig. Det vi kallar gammal skog är skog som hunnit bli hög, ofta 60 till 80 år. Forskningen visar att det krävs närmare hundra år innan svampsamhället liknar den orörda gammelskogens. Markeringen är en lägsta nivå, inte ett facit.
Det handlar inte bara om kantareller
Lindahl och kollegor DNA-analyserade 1 576 skogsytor inom SLU:s markinventering. Resultatet visade vilka svampsorter som hör hemma i den gamla skogen: spindlingar, kremlor och hjorttryfflar. Storkremla, tegelkremla och rimskivling, som vi har DNA-belägg för på Svampkartan, saknas eller är sällsynta i den brukade tallungskogen. De kommer tillbaka först i bestånd som fått växa i sekler.
Sopparna klarar sig bättre. Smörsopp och sandsopp trivs lika bra i ung som gammal skog. Kantarellen dyker upp i det mesta som är mossigt och surt, ofta i granungskog med enstaka äldre träd. Poängen: kantarellen och sopparna klarar sig, kremlorna och spindlingarna försvinner med den gamla skogen. De rödlistas snabbare än vi ersätter dem.
SLU Artdatabankens siffror pekar åt samma håll. Av 3 666 bedömda storsvampar är 976 rödlistade, alltså var fjärde. Ser man bara på mykorrhizasvamparna, de som lever i symbios med träd, är omkring 15 procent av Fennoskandiens cirka 2 000 sådana arter rödlistade. Skogsstyrelsen och SLU pekar samstämmigt ut kalhuggning av skog med lång kontinuitet som den enskilt största orsaken.
Kommunerna med mycket skog och lite gammal skog
Vissa kommuner är täckta av skog men har nästan ingen som är gammal. Här är de tio kommunerna där skogen upptar mer än 40 procent av landytan men där andelen gammal skog är lägst. Det är också där det är svårast att hitta det svampen behöver.
| Kommun | Län | Skog av landyta | Gammal skog av landyta |
|---|---|---|---|
| Haparanda | Norrbottens län | 48 % | 1,2 % |
| Pajala | Norrbottens län | 81 % | 2,5 % |
| Burlöv | Skåne län | 44 % | 3,0 % |
| Åre | Jämtlands län | 43 % | 3,8 % |
| Malmö | Skåne län | 42 % | 3,8 % |
| Arvidsjaur | Norrbottens län | 80 % | 4,0 % |
| Malå | Västerbottens län | 78 % | 4,0 % |
| Kalix | Norrbottens län | 62 % | 4,7 % |
| Överkalix | Norrbottens län | 81 % | 4,8 % |
| Berg | Jämtlands län | 57 % | 4,9 % |
Åtta av tio kommuner i listan ligger i norra Sverige. Norrbotten, Västerbotten och Jämtland fyller större delen av botten, med kommuner där mycket av skogen är ung tallungskog efter avverkning eller fjällskog som Skogsstyrelsen inte klassar som produktiv. Två kommuner ligger i Skåne, där landytan är hårt uppstyckad av åker, tätort och infrastruktur. Skog finns, men gammal skog är sällsynt.
Vad man gör med den kunskapen
Om du bor i någon av de tio kommunerna högst upp i tabellen är läget inte hopplöst, men fickorna av gammal skog är få. Det gör det värt att lära sig var de ligger. Det finns nästan alltid ett naturreservat eller en nyckelbiotop inom rimlig körsträcka. Skogsstyrelsen och länsstyrelsen har öppna kartor. På Svampkartan syns rapporterade fynd samlat, och där de klumpar sig är chansen stor att det står gammal skog kvar.
Bor du i en kommun med mycket gammal skog är läget det omvända. Sannolikt går du redan förbi en möjlig fyndplats varje hundpromenad. Fler kommuner än man tror hör hit. Siffrorna visar mönster, men det är dina egna promenader som avgör var det ger fångst.
Andelen gammal skog per kommun bygger på Lantmäteriets Skogliga grunddata, ett rasterlager där varje pixel innehåller trädhöjd i decimeter. Gammal skog definieras här som skog med höjd 17 meter eller mer. 281 kommuner har fullständigt underlag. Nio kommuner, alla i fjällvärlden i Norr- och Västerbotten, saknar delvis lagret och räknas inte in i rikssnittet. Linköpings lift bygger på 1 786 rapporterade svampfynd 2015 till 2026 från Artportalen, sammanställda med samma polygonlager. Slutsatserna om beståndsålder bygger på Lindahl m.fl. 2026, DNA-analys av 1 576 skogsytor inom SLU:s Markinventering. Hela tabellen finns som öppen JSON.
Källor
- Lantmäteriet, Skogliga grunddata. Höjdraster över Sveriges skogsmark.
- Skogsstyrelsen, statistik om skogsmark och skogsägande.
- Artportalen. Rapporterade fynd av svamp i Linköping 2015 till 2026.
- SLU Artdatabanken. Ekologi och habitatkrav för mykorrhizasvampar.
- Lindahl m.fl. 2026, New Phytologist (DOI 10.1111/nph.71165). Långtidseffekter av kalhuggning på ektomykorrhizasvampar i boreal skog, DNA-analys av 1 576 skogsytor inom SLU:s Markinventering.
Fördjupa dig
- Linköping på Svampkartan. Se hur fynden klumpar sig i de gamla skogspartierna kring Tinnerö och Sturefors.
- Så känner du igen en bra svampskog. Fem signaler att träna ögat på innan du kliver ur bilen.
- Skogens internet. Om mykorrhizanätverket som binder ihop träd och svamp under fötterna.
- Sök din kommun. Se vilka svampsorter som hittats där du bor och när säsongen brukar toppa.
Bakom Svampkarta.se, byggd på rapporterade svampfynd från hela Sverige.
Mer om sajten och metoden →Publicerad 2 september 2026 · Henrik Tornell