Sverige plockar svamp, men ingen räknar
Ungefär hälften av alla vuxna i Sverige plockar svamp minst en gång om året. Det är runt fyra miljoner människor med korg i skogen. Ändå finns det ingen myndighet som vet hur många kilo som kommer hem. Fisket räknas, jakten räknas, virket räknas ner till kubikmetern. Svampen gissar vi på.
Hälften av oss, och det har inte ändrats
Naturvårdsverkets nationella friluftsundersökning frågar 21 000 svenskar vad de gjort i naturen det senaste året. Svampplockning ligger på tio i topp, strax efter bärplockning. I den senaste mätningen svarade ungefär hälften av de vuxna att de varit ute för att plocka svamp minst en gång.
Siffran är förvånansvärt stabil. Redan 1980 uppskattade forskaren Lars Kardell att 40 procent av svenskarna plockade svamp. Fyrtiofem år senare ligger vi lika högt eller lite högre, och Naturvårdsverkets attitydundersökning från i våras säger samma sak: bär- och svampplockning är den vanligaste formen av att ta något med sig hem från naturen, och nivån har inte rört sig sedan 2004. Fisket har däremot minskat tydligt under samma period.
En detalj som kanske överraskar: det är inte bara landsbygden som plockar. Skillnaden mot storstäderna är liten, och Stockholm sticker inte ut åt något håll. Storstockholmaren plockar ungefär lika mycket svamp som resten av landet.
Och vad är vi rädda för därute? Flest svarar vildsvin, 40 procent. Sedan fästingar, 34 procent. Björn kommer först på tredje plats med 29 procent, och rädslan för björn har nästan halverats sedan 2004.
Ingen vet hur mycket
Här tar statistiken slut. Svampkonsulenternas Riksförbund konstaterar rakt ut att det inte finns några siffror på hur mycket svamp som plockas i Sverige eller vad plockningen är värd. Den enda uppskattningen som cirkulerat i offentliga underlag är gammal och grov: ungefär ett kilo vild svamp per person och år. Skulle den stämma handlar det om runt 10 000 ton.
Finland gör det vi inte gör. Där följer Livsmedelsverket den tillvaratagna svampskörden och spannet är enormt: över 16 miljoner kilo ett bra svampår, drygt 3 miljoner ett dåligt. Så gott som allt äts i plockarnas egna hushåll. Det är rimligt att anta att Sverige svänger lika mycket mellan åren, vi mäter bara inte.
Den kommersiella handeln med vild svamp är dessutom en spillra av vad den varit. Under 1930- och 40-talen såldes 74 olika svampsorter på torgen i Stockholm. När matsvampshistorikern Anders Hirell samlade in uppgifter från handeln häromåret hittade han sju.
Vi importerar 10 000 ton ändå
Trots att halva befolkningen plockar själv köper vi svamp som aldrig förr. Jordbruksverkets färska siffror för 2024: Sverige importerade 10 460 ton färsk svamp. Den svenska odlingen, 21 företag, producerade 1 427 ton samma år. Importen är alltså sju gånger större än den inhemska produktionen, och det är det högsta odlingsåret Jordbruksverket någonsin mätt.
Nästan allt är champinjoner, och de kommer numera från Polen och Litauen. 1995 importerade Sverige 4 676 ton färska champinjoner, 99 procent från Holland. Sedan dess har importen mer än fördubblats och flyttat österut. Prisgapet förklarar varför: en svensk odlare i Värmland berättade för Jordbruksaktuellt att en ask svenska champinjoner kostar butiken nästan 30 kronor, medan de polska går för fem kronor på kampanj.
Kantarellerna i butik har en egen post i tullstatistiken sedan 2017, men ingen har sammanställt den. Vi vet alltså inte ens hur många ton kantareller ett land som plockar kantareller köper från utlandet.
5 000 svampsorter, hundra att äta, sju att köpa
SLU Artdatabanken räknar till ungefär 5 000 storsvampar i Sverige, alltså svampar man kan se med blotta ögat. Av dem har 3 666 fått sin hotstatus bedömd, och var fjärde, 976 stycken, uppfyller kriterierna för rödlistning. Främsta orsaken är att gammal skog försvinner.
Av de 5 000 räknas drygt hundra som bra matsvampar. Sju av dem hittar du i handeln. Resten får du plocka själv.
Fyrtio sjukhusinläggningar per år
Giftinformationscentralen märker av svampåren direkt i telefonen. Redan första augustidagarna ett bra svampår ser de en kraftig ökning av samtal jämfört med året innan. Totalt hanterar centralen omkring 1 300 svampfrågor per år.
De allvarliga fallen är få men konstanta. I genomsnitt läggs 40 personer in på sjukhus per år för svampförgiftning, enligt Socialstyrelsens statistik. Fem till tio av dem har ätit vit eller lömsk flugsvamp, som kan vara dödlig, och en eller två har fått njurskador av toppig giftspindling. Frågor om murklor och psilocybinsvampar ligger stadigt på 40 till 45 per år.
Allemansrätten sitter
Till sist en siffra att vara stolt över. När Naturvårdsverket testade svenskarnas kunskap om allemansrätten svarade 87 procent rätt på frågan om man får plocka bär och svamp utan att fråga markägaren. Bara 6 procent trodde att det var förbjudet.
Så hälften av oss går ut i skogen varje höst, nästan alla vet att vi får, och ingen räknar vad vi tar med hem. Det kanske är precis så det ska vara.
Andelen som plockar svamp bygger på Naturvårdsverkets friluftsundersökning 2021, där ungefär hälften av personer utan funktionsnedsättning uppgav att de inte plockat svamp de senaste tolv månaderna. Uppskattningen fyra miljoner är andelen räknad på befolkningen 16 år och äldre. Importsiffror är Jordbruksverkets sammanställning för 2024. Sjukhusstatistiken är ett tioårssnitt från Socialstyrelsen, sammanställd av Vårdfokus.
Källor
- Naturvårdsverket, rapport 7189 Friluftsliv 2021 (2025). SCB genomförde insamlingen.
- Naturvårdsverket, rapport 7226 Djur och natur i förändring: svenska folkets attityder 2004 till 2025 (Umeå universitet, maj 2026).
- Riksdagen, motion 1998/99:MJ732 med hänvisning till Kardell (1980).
- Jordbruksverket, Svamp i siffror (januari 2026).
- Livsmedelsverket i Finland (Ruokavirasto), Svampar.
- Svampkonsulenternas Riksförbund, Rapportera vilka svampar som säljs.
- Svampodlarna, Odlade svampar översikt och marknad (SCB 1995).
- Jordbruksaktuellt, Två ton svamp i månaden.
- SLU Artdatabanken, Svampar.
- Giftinformationscentralen/Läkemedelsverket, pressmeddelanden 2025 och 2026.
- Vårdfokus, Så många vårdas på sjukhus för svampförgiftning (Socialstyrelsen, tioårssnitt).
Fördjupa dig
- Sök din kommun. Se vilka svampsorter som hittats där du bor och när säsongen brukar toppa.
- Stockholm på Svampkartan. Storstockholmaren plockar ungefär lika mycket som resten av landet.
- Så känner du igen en bra svampskog. Fem signaler att träna ögat på innan du kliver ur bilen.
- De vanligaste matsvamparna. Guider till identifiering, säsong och plockteknik.
Bakom Svampkarta.se, byggd på rapporterade svampfynd från hela Sverige.
Mer om sajten och metoden →Publicerad 2 september 2026 · Henrik Tornell