Trattkantarellen finns i marken. Ingen har hittat den.
En markbit stor som en handflata. Ur den letas fram DNA-signaturer från tusentals svampsorter. Trattkantarell (Craterellus tubaeformis) är en av dem, och den har hittats i marken i 27 svenska kommuner. Ovan jord är det värre. Där syns den knappt.
27 kommuner har mycelbelägg
SLU:s markinventering har DNA-analyserat 1 298 markprov från hela Sverige, ungefär ett prov per 244 kvadratkilometer. I 30 av dem har trattkantarellens mycel identifierats med säker sekvens. Prov ligger i 27 olika kommuner. Från Dorotea i Lappland i norr till Ronneby i Blekinge i söder. Det är inte hela utbredningen. Provtätheten är för låg för det. Det är golvet, inte taket.
Bara en av de 27 kommunerna har färre än fem rapporterade fynd i Artportalen (Lessebo, med fyra). I resten har någon plockare redan noterat trattkantarellen ovan jord. Det säger något som är lätt att missa: mycelet räknas ihop och rapporteras inte likadant som fruit bodies. Och där mycelet syns i marken finns det nästan alltid folk som också sett svampen.
Kartan har luckor
Svampkartan visar 9 563 rapporterade fynd av trattkantarell över hela Sverige (senaste GBIF-hämtning 9 april 2026). Fynden är fördelade på 268 av 290 kommuner. De 22 tomma kommunerna är främst fjäll- och storstadskommuner där varken plockare eller markprov kommit åt just den här arten. Det betyder inte att trattkantarellen inte finns där. Det betyder att ingen har noterat den.
Jämför man med den vanliga kantarellen, som ligger på 15 378 fynd, är trattkantarellens rapporterade fynd ungefär två tredjedelar så många. Med tanke på hur svår den är att upptäcka i mossan är förhållandet skevt åt fel håll. En del av de saknade fynden finns säkert i marken.
Var man ändå hittar den
Surahammar toppar med 599 rapporterade fynd på en liten yta av 366 kvadratkilometer. Det är 60,8 fynd per tusen invånare, ungefär 67 gånger fler per capita än rikssnittet. Förklaringen är inte att Surahammar är extraordinärt trattkantarellrikt. Förklaringen är att där finns en engagerad grupp plockare som rapporterar in. På kartan syns då det som annars skulle vara osynligt.
| Kommun | Antal fynd | Per tusen invånare |
|---|---|---|
| Surahammar | 599 | 60,8 |
| Vänersborg | 374 | 9,3 |
| Trollhättan | 325 | 5,5 |
| Uppsala | 265 | 1,1 |
| Gotland | 229 | 3,8 |
| Katrineholm | 222 | 6,5 |
| Norrtälje | 202 | 3,0 |
| Nyköping | 186 | 3,2 |
| Umeå | 168 | 1,3 |
| Linköping | 166 | 1,0 |
Uppsala, Umeå och Linköping ligger runt en fynd per tusen invånare. Det är rimligt. Runt en av tusen skickar in det de plockar. Vänersborg och Trollhättan sticker ut med Naturskyddsföreningens lokalavdelning i Dalsland som har haft flera välbesökta svamputflykter.
Varför den är så svår att se
Trattkantarellen är en av mest kryptiska matsvamparna i den svenska skogen. Hatten är brun till gulbrun, ett par centimeter bred när den är fullvuxen. Foten är gul och urtrattad. Formen liknar en liten oregelbunden strut som sticker upp ur mossan. På avstånd smälter den in i barr och blad. Man ser den lättast när den står i klungor på en frostig septemberdag, när solen slår in lågt.
Den finns i granskog med tjock mossa, gärna nära bäckar, sluttningar och sump. Aldrig ensam. När du hittat en, gå på knä. Där en trattkantarell står, står det tio till. Den kommer sent, oftast från slutet av augusti och långt in i november, ibland ända till första snön.
DNA-provtagningen bygger på SLU:s Markinventering, 1 298 markprov på 210 av 290 kommuner. Positiva belägg för trattkantarell (Craterellus tubaeformis) i 30 prov fördelade på 27 kommuner. Fyndrapporterna kommer från Artportalen och GBIF, senaste hämtning 9 april 2026, totalt 9 563 fynd i 268 kommuner. Folkmängd per kommun är SCB:s registerbaserade folkmängd 31 december 2025. Hela tabellen finns som öppen JSON.
Källor
- SLU Markinventeringen. DNA-analys av markprov från svensk skogsmark.
- GBIF, Craterellus tubaeformis (taxonKey 2554536). Senaste sammanställning 9 april 2026.
- Artportalen. Fyndrapporter av trattkantarell 2015 till 2026.
- SCB, Folkmängd per kommun 31 december 2025.
- SLU Artdatabanken, Craterellus tubaeformis. Ekologi och utbredning.
Fördjupa dig
- Trattkantarell på Svampkartan. Bildstöd, säsong och skillnad mot rödgul trumpetsvamp.
- Surahammar på kartan. Se var fynden ligger tätast och vilken skogstyp de sitter i.
- Gammal skog försvinner. Om varför trattkantarell och kremlor är mer beroende av kontinuitet än kantarellen.
- Skogens internet. Mycelet under fötterna är stort. Fruit bodies är bara toppen.
Bakom Svampkarta.se, byggd på rapporterade svampfynd från hela Sverige.
Mer om sajten och metoden →Publicerad 2 september 2026 · Henrik Tornell