Hoppa till innehåll
Lätt att känna igen
✓ Ätlig matsvamp

Trattkantarell

Craterellus tubaeformis

Den lilla höstkantarellen som växer i enorma mängder. Mörkare och mindre än sommarlantarellen men ofta hundratals på en fläck. Nästan omöjlig att förväxla med något farligt – en perfekt nybörjarsvamp.

September–november, ofta toppar i mitten av oktoberMossig, måttligt sur granskog – bildar mykorrhiza främst med gran, men även med tall och bok
Trattkantarell (Craterellus tubaeformis) i naturlig miljö

Referensbilder på trattkantarell

Verkliga foton från olika växtplatser och åldrar. Klicka för större vy.

Annonssamarbete
  1. Laga svamp
    Laga svamp188 kr 313 krhos BookOutlet
  2. Svampar i Sverige och Nordeuropa
    Svampar i Sverige och Nordeuropa103 kr 108 krhos BookOutlet
  3. Det vilda smörgåsbordet
    Det vilda smörgåsbordet303 kr 374 krhos BookOutlet
  4. Stora svampboken – med uppdaterad Tickbok
    Stora svampboken – med uppdaterad Tickbok848 krhos BookOutlet
  5. Vildplockad svamp
    Vildplockad svamp249 kr 280 krhos BookOutlet
  6. Svampar – pekbok
    Svampar – pekbok102 kr 123 krhos BookOutlet

Så känner du igen trattkantarell

Fem tydliga kännetecken du ska leta efter. Gå igenom dem uppifrån och ner – efter sista punkten ska du känna dig säker.

Trattkantarell – hatten
Kännetecken 1

Hatten

Liten tratt med mörk ovansida

Hatten är liten (1–4 cm), tunn och trattformad med en fördjupning i mitten som ofta går ner genom hela svampen som ett rör. Ovansidan är gulbrun till nästan svartbrun, med en lätt fibrig yta. Kanten är vågig och tunn.

  • Liten: bara 1–4 cm i diameter
  • Trattformad med hål i mitten
  • Gulbrun till mörkt brunsvart ovansida
  • Tunn och skör – inte köttig
Kännetecken 2

Undersidan – gråblå åsar

Samma typ som kantarellen

Precis som vanlig kantarell har trattkantarellen ÅSAR, inte skivor. Men åsarna är gråblå till blekt gula, tvärrynkade och förgrenade. De löper ner på foten. Giftspindelskivlingen (den enda farliga förväxlingen) har riktiga rödbruna SKIVOR – helt annan karaktär.

  • Grunda, förgrenade ÅSAR – inte skivor
  • Gråblå till blekt gula
  • Tvärrynkade, löper ner på foten
  • Giftspindelskivling har rödbruna SKIVOR
Trattkantarell – undersidan – gråblå åsar
Trattkantarell – foten
Kännetecken 3

Foten

Gul, ihålig och slank

Foten är det mest iögonfallande – den är klart GUL, slank och ihålig. Ofta kan du blåsa igenom hela svampen från hattens hål ner genom den ihåliga foten. Giftspindelskivlingen har en solid, tjock fot med rester av en spindelvävsliknande slöja.

  • Klart GUL – ofta ljusare än hatten
  • Slank och IHÅLIG – blås igenom den!
  • Ingen ring eller slöja
  • Giftspindelskivling: solid fot med cortinarester
Kännetecken 4

Växtsättet

Hundratals på en plats

Trattkantareller växer nästan alltid i stora grupper – ofta hundratals exemplar på samma fläck. De dyker upp bland mossa, på murken ved och bland nedfallna barr. Ser du EN trattkantarell, stanna och titta noga – det finns garanterat fler runt dina fötter.

  • Alltid i grupper – ofta hundratals
  • Bland mossa och nedfallna barr
  • Ofta på eller intill murken ved
  • Bruna hatten smälter in – titta NOGA
Trattkantarell – växtsättet
Typisk skog där trattkantarell växer
Kännetecken 5

Skogen

Mossig granskog på hösten

Trattkantarellen lever i mykorrhiza med gran och hittas i mossig, fuktig granskog. Leta där det växer väggmossa och husmossa, gärna i sluttningar nära bäckar. Den tål frost bättre än de flesta matsvampar och kan plockas ända in i november.

  • Mossig granskog – gärna fuktigt
  • Sluttningar nära bäckar
  • Väggmossa och husmossa = bra tecken
  • Tål frost – plockas sept–november
Viktig kunskap

Förväxlingsarter

Dessa arter kan förväxlas med trattkantarell. Lär dig skillnaderna – det är enklare än du tror.

Förväxlingsart: Toppig giftspindelskivling
Cortinarius rubellus · DÖDLIGT GIFTIG
Trattkantarell – den äkta arten
Trattkantarell
Toppig giftspindelskivling (Cortinarius rubellus) – förväxlingsart
Toppig giftspindelskivling

Så skiljer du dem

  • 1Klart rödbrun hatt – trattkantarellen gul-brunsvart
  • 2Riktiga rödbruna SKIVOR – trattkantarellen har gråblå åsar
  • 3Solid, tjock fot – trattkantarellen ihålig och slank
  • 4Cortinarester (spindelvävsslöja) på foten – aldrig hos trattkantarell
  • 5Större och kraftigare – trattkantarellen liten och skör
  • 6Växer ensam eller fåtal – trattkantarell i stora grupper

Snabbfakta

Färg
Hatten gulbrun till brunsvart, undersidan gråblå till blekt gul
Storlek
Hatt 1–4 cm, hela svampen 4–8 cm hög
Lukt
Mild, lite jordig
Säsong
September–november, ofta toppar i mitten av oktober
Smak
Mild, lätt fruktig

Vanliga frågor om trattkantarell

Hur skiljer jag trattkantarell från toppig giftspindling?

Trattkantarellen har ihålig, gul fot och grova åsar på undersidan, och hatten är tratt-formad med hål ner i foten. Toppig giftspindling har tät fot, bruna riktiga skivor, en spetsig puckel på hatten och rester av ett spindelvävsliknande hylle på foten. Giftspindlingen är dödligt giftig och växer i samma skog, så titta på varje svamp.

Var växer trattkantarell?

I mossig granskog, ofta där det är fuktigt och skuggigt, gärna vid stubbar och i sänkor. Den växer i stora klungor, hittar du en finns det fler. Sök din kommun på Svampkartan.

När kommer trattkantarellerna?

Från september till november, den tål frost och håller ofta till första snön. I södra Sverige kan den komma redan i augusti ett fuktigt år. Svampkartan visar läget just nu per kommun.

Måste man förvälla trattkantareller?

Nej. Stek dem direkt i torr panna tills vätskan gått bort. Förvällning är bara ett sätt att spara frysutrymme.

Hur rensar man trattkantareller?

Nyp av den nedersta delen av foten och skaka av barren. Dela stora exemplar på längden så du ser att foten är ren inuti. Undvik vatten.

Hur förvarar man trattkantareller?

Torkning är bäst: bred ut dem på galler i rumstemperatur eller i ugn på 50 grader med luckan på glänt, klara på ett dygn. Torkade håller flera år i tät burk. Fryses också bra efter torrstekning.

Vad är skillnaden mot rödgul trumpetsvamp?

Rödgul trumpetsvamp är gulare, har nästan slät undersida utan tydliga åsar och en mildare, blommig smak. Båda är utmärkta matsvampar och växer ofta bredvid varandra.

Praktiska tips

Tips för plockning

Rätt tidpunkt, rätt teknik och rätt utrustning gör stor skillnad.

Bästa säsong

September–november, toppar mitten av oktober

Bästa förhållanden

Fuktig höst med regn. Tål frost och kan plockas sent – ofta de enda kvar i november.

Så plockar du

Snitta av vid basen med kniv. Skaka av barr och sand direkt i skogen. De är skörare än vanliga kantareller.

Korg och förvaring

Fantastiska att torka! Tråda på tråd eller lägg på torkställning. Håller i åratal torkade.

Om trattkantarell

Trattkantarellen, även kallad höstkantarell, är den lilla syskonet till sommarens kantarell. Den är mörkare, mindre och kommer senare på året, men växer ofta i enorma mängder – när du hittar rätt skogsfläck kan du plocka två kilo på en kvadratmeter. Den är en trygg nybörjarsvamp eftersom trattkantarell förväxling med giftiga arter är ovanlig och kännetecknen är tydliga.

Så känner du igen den

Hatten är liten, 1–4 cm, navlad eller direkt trattformad, med en ovansida som är gulbrun till nästan svartbrun. Ofta kan du se ett litet hål rakt ner genom hatten in i den ihåliga foten. Gul trattkantarell är ett vanligt namn för ljusare exemplar, men det rör sig om samma art – Craterellus tubaeformis. Foten är gulbrun till klart gul, slank, ihålig och ganska skör.

Undersidan har samma typ av åsar som vanlig kantarell – grunda, förgrenade ryggar – men de är gråblå eller blekt gula och tvärrynkade. Det är inga riktiga skivor. När svampen blir gammal blir åsarna gråare. Det är en bra detalj för att skilja trattkantarellen från svart trumpetsvamp, som har en helt slät undersida.

Var den växer

Trattkantarellen lever i mykorrhiza – samma typ av symbios som kantarellen – och hittas nästan uteslutande i mossig granskog. Den föredrar måttligt sur, lite fuktig mark där det växer väggmossa och husmossa. Återkommer du år efter år till samma skog kommer du att hitta dem på ungefär samma platser.

Säsongen är typiskt september–november och toppar oftast i mitten av oktober. I södra Sverige kan de börja redan i slutet av augusti om sommaren varit blöt, men i Norrland är september den första lönsamma månaden. De tål lätt frost – till skillnad från de flesta andra matsvampar – och är ofta de enda du hittar långt in i november.

Trattkantarell förväxling – vad ska du se upp med?

Den allvarligaste förväxlingsarten är toppig giftspindelskivling (Cortinarius rubellus), som är dödligt giftig. Skillnaderna är dock tydliga om du granskar svampen: trattkantarellen har förgrenade gråblå åsar, ihålig gul fot och tunn, brunaktig hatt. Giftspindelskivlingen har rödbruna skivor, solid fot med cortinatrådar och en klart rödbrun, fast hatt. Kontrollera alltid undersidan.

Tillagning och plockaretikett

I köket är de utomordentliga torkade. Tråda dem på tråd eller lägg dem på torkställning, torka i 40 grader och de håller i åratal. Smula sedan ner i soppa, sås eller risotto. De är rika på vitamin D – mer än dubbelt så mycket som vanlig kantarell – vilket gör dem särskilt värdefulla under vintern.

Plockaretiketten är enkel: snitta av foten med kniv och lämna myceliet i fred. Skaka ner sand och barr i skogen så slipper du bädden hemma.

Var i Sverige växer trattkantarell?

Trattkantarell har rapporterats i 266 av Sveriges 290 kommuner. Här är kommunerna med flest observationer.

...och 258 kommuner till. Sök din kommun

Liknande arter

💡

Visste du att...

Trattkantarell innehåller ungefär dubbelt så mycket vitamin D som vanlig kantarell – en handfull täcker en vuxens dagsbehov. Det gör den till en av få naturliga D-vitaminkällor i den svenska höstskogen.