Rödgul trumpetsvamp
Craterellus lutescens
Kallas även rodgul trumpetsvamp
En varm, färgglad höstsvamp som lyser orange i kärrkanten. Nära släkting till trattkantarellen men med slätare undersida och intensivare orange fot. Växer i fuktiga mossar och kärrskog – en pålitlig matsvamp utan farliga förväxlingsarter.
Referensbilder på rödgul trumpetsvamp
Verkliga foton från olika växtplatser och åldrar. Klicka för större vy.
Så känner du igen rödgul trumpetsvamp
Fem tydliga kännetecken du ska leta efter. Gå igenom dem uppifrån och ner – efter sista punkten ska du känna dig säker.
Hatten
Rödbrun med krusig kant
Hatten är tunn och trattformad, 2–5 cm bred, med en fint fjällig till fibrig ovansida i varma rödbruna till gulbruna toner. Kanten är starkt vågig, krusig och oregelbundet flikad – ofta mer krusig än trattkantarellens. Mitten har en fördjupning som kan gå ner i den ihåliga foten.
- Tunn och trattformad, 2–5 cm bred
- Rödbrun till gulbrun ovansida med fina fjäll
- Starkt vågig, krusig kant
- Mer fjällig yta än trattkantarellen
Undersidan
Nästan slät – knappt synliga veck
Undersidan av hatten är det som tydligast skiljer rödgul trumpetsvamp från trattkantarellen. Den är NÄSTAN SLÄT med bara mycket svaga, knappt synliga veck eller rynkor i en ljust orangegul färg. Trattkantarellen har däremot tydligt upphöjda gråblå åsar. Denna skillnad är avgörande för artbestämning.
- Nästan SLÄT undersida – bara svaga rynkor
- Ljust orangegul till blekt gul färg
- Trattkantarellen har tydliga gråblå åsar
- Den viktigaste skillnaden mot trattkantarell
Foten
Lysande orange och ihålig
Foten är det mest iögonfallande – den är klart ORANGE till rödgul, slank och ihålig. Färgen är varmare och mer orange än trattkantarellens rent gula fot. Foten är 5–9 cm hög och 4–11 mm tjock. Ihåligheten gör att du kan se rakt igenom svampen. Ingen ring eller slöja finns på foten.
- Klart ORANGE till rödgul – varmare än trattkantarellens gula
- Slank och IHÅLIG – se rakt igenom
- 5–9 cm hög, 4–11 mm tjock
- Ingen ring eller slöja
Köttet
Tunt med söt fruktdoft
Köttet är mycket tunt och bildar de ihåliga trumpetväggarna. I hatten är det vitaktigt, i foten orangeaktigt. Köttet ändrar inte färg vid snitt. Den mest framträdande egenskapen är doften – en tydlig, söt fruktdoft som påminner om aprikos, starkare än hos trattkantarellen. Smaken är mild och behaglig.
- Mycket tunt kött – tunnare än trattkantarell
- Vitaktigt i hatten, orangeaktigt i foten
- Stark, söt fruktdoft – aprikos
- Ändrar INTE färg vid snitt
Skogen
Fuktiga mossar och kärrkanter
Rödgul trumpetsvamp bildar mykorrhiza med barrträd, främst gran, och trivs i fuktiga, mossiga miljöer. Leta vid kärrkanter, i sumpskog och på blöt mark med vitmossa (Sphagnum). Den föredrar surare, blötare marker än trattkantarellen. Växer ofta i grupper bland mossa och murken ved.
- Fuktig granskog och kärrkanter
- Blöt mark med vitmossa (Sphagnum)
- Surare och blötare än trattkantarellens miljö
- Grupper bland mossa och murken ved
Förväxlingsarter
Dessa arter kan förväxlas med rödgul trumpetsvamp. Lär dig skillnaderna – det är enklare än du tror.
Så skiljer du dem
- 1Tydliga GRÅBLÅ ÅSAR på undersidan – rödgul trumpet nästan slät
- 2Foten RENT GUL – rödgul trumpets fot är orange
- 3Slätare hattyta – rödgul trumpet mer fjällig
- 4Växer i torrare granskog – rödgul trumpet i blötare kärrmark
Snabbfakta
Vanliga frågor om rödgul trumpetsvamp
Var växer rödgul trumpetsvamp?
I fuktig, mossig granskog på kalkrik mark, ofta i sumpskog och nära bäckar. Sök din kommun på Svampkartan.
När kommer rödgul trumpetsvamp?
September till november, den tål frost. Svampkartan visar läget just nu per kommun.
Smakar den som trattkantarell?
Den är mildare och mer blommig, med en doft som påminner om aprikos. Många föredrar den i såser där smaken får plats.
Kan den förväxlas med något giftigt?
Nej. Den gula, ihåliga foten och den nästan släta undersidan är kännetecken. Toppig giftspindling växer i samma skog men har bruna skivor och tät fot.
Måste man förvälla den?
Nej. Stek direkt eller torka.
Hur rensar och förvarar man den?
Nyp av fotbasen och skaka ur barr. Torka på galler, den torkar på ett dygn och håller i flera år.
Tips för plockning
Rätt tidpunkt, rätt teknik och rätt utrustning gör stor skillnad.
Bästa säsong
September–november, bäst i oktober
Bästa förhållanden
Fuktig höst med regn. Leta vid kärrkanter och i sumpig granskog med vitmossa.
Så plockar du
Snitta av vid basen med kniv. Skaka ur skräp ur den ihåliga trumpeten. Sköra svampar – hantera försiktigt.
Korg och förvaring
Utmärkt att torka, precis som trattkantarell. Tråda på tråd eller lägg på torkgaller. God smak som förstärks vid torkning.
Om rödgul trumpetsvamp
Oktober. Kantarellsäsongen är slut sedan länge och de flesta plockare har hängt upp stövlarna. Men i den fuktiga granmossan står de fortfarande där – hundratals små, trattformade svampar med distinkt orangegula fötter. Rödgul trumpetsvamp och trattkantarell sida vid sida, som om hösten vägrar ta slut.
Höstens svamp efter kantarellen
Rödgul trumpetsvamp är trattkantarellens närmaste släkting. De växer på samma platser, i samma säsong, och smakar nästan identiskt. Många plockare blandar dem i korgen utan att ens tänka på det – och det är helt riskfritt[^1][^2]. Skillnaden mellan rödgul trumpetsvamp och trattkantarell handlar om nyanser snarare än tydliga drag.
Vad skiljer arterna åt? Rödgul trumpetsvamp har en slätare undersida med mycket svaga åsar och en distinkt orangegul, ihålig fot som ger arten dess namn. Trattkantarellen har tydligare åsar på undersidan och mer gulgrå fot. I praktiken är skillnaden subtil och kräver lupp eller noggrann blick. Hatten är liten – 1–4 cm – tunn, oregelbunden och vågig.
Rödgul trumpetsvamp förväxling
Rödgul trumpetsvamp har ingen giftig förväxlingsart. Den enda förväxling som händer i praktiken – med trattkantarell – är ofarlig. Det gör den till ett bra val för nybörjare. Men i samma mossiga granskog kan toppig giftspindling (Cortinarius rubellus) växa. Den är dödligt giftig (orellanin – njurskador med 3–14 dagars fördröjning)[^3][^4]. Skillnaden är dock tydlig vid rödgul trumpetsvamp förväxling: giftspindlingen har äkta tjocka skivor på undersidan, är större och brun-orange, och har spindelvävsliknande cortina kvar mellan hatt och fot hos unga exemplar. Rödgul trumpetsvamp är liten, spröd, med ihålig fot och nästan slät undersida.
När och var du hittar den
Säsongen löper september–november och kan i milda höstar hålla i sig in i december. Sök i fuktig, mossig granskog – framför allt nära bäckar, i kanten av sumpskogar och på mossiga stubbar. Den växer i stora kolonier; hittar du en, finns det troligen hundratals i närheten.
I köket
Behandla rödgul trumpetsvamp precis som trattkantarell. Stek i smör, använd i soppor, gräddsåser, pastarätter och risotto. Den milda smaken gör den till en tacksam bulksvamp i blandade rätter. Torkning är överlägsen förvaringsmetod – det tunna köttet torkar på några timmar i ugn på 50 grader med luckan på glänt. Mal torkad svamp till pulver för smaksättning.
Var i Sverige växer rödgul trumpetsvamp?
Rödgul trumpetsvamp har rapporterats i 235 av Sveriges 290 kommuner. Här är kommunerna med flest observationer.
...och 227 kommuner till. Sök din kommun
Liknande arter
Visste du att...
Rödgul trumpetsvamp och trattkantarell växer ofta sida vid sida i samma mossbädd – så blandade att även erfarna plockare slutar skilja dem åt och bara plockar allt. Det fungerar utmärkt – båda är goda matsvampar.