Interaktiv guide

Vad händer när du äter en giftig svamp?

Timme för timme, organ för organ – en interaktiv resa genom kroppens kamp mot svampgift. Kunskap som kan rädda liv.

Vid förgiftning – ring 112 omedelbart
Scrolla

Varje höst hamnar ett tiotal personer på svenska sjukhus efter att ha ätit giftiga svampar. Några få dör. Det som gör svampförgiftning särskilt förrädiskt är tidsfördröjningen – de farligaste svamparna ger inga symptom förrän det redan är för sent för att kräkas upp giftet.

Den här artikeln visar steg för steg vad som händer i kroppen när du äter en av Sveriges tre farligaste svampar. Informationen är medicinsk och saklig – inte för att skrämma, utan för att du ska förstå varför varje timme räknas.

Tre dödliga arter

Klicka på en svamp för att se exakt vad som händer i kroppen efter förtäring.

Lömsk flugsvamp

Amanita phalloides
Vanligaste dödare

Vit flugsvamp

Amanita virosa
Mest dödlig

Toppig giftspindling

Cortinarius rubellus
Fördröjd njursvikt

Lömsk flugsvamp – timme för timme

Toxin: amatoxin (alfa-amanitin). Målorgan: lever. Dosen behöver inte vara stor – en enda svamp kan döda en vuxen.

Varje timme räknas

Prognosen försämras dramatiskt ju längre det dröjer innan behandling påbörjas. Klicka på ett stadium.

95%
Överlevnadschans vid tidig behandling

De tre giftigaste – sida vid sida

Olika gifter, olika tidsspann, olika målorgan – men samma allvar.

Lömsk flugsvamp Vit flugsvamp Toppig giftspindling
Latinskt namn Amanita phalloides Amanita virosa Cortinarius rubellus
Toxin Amatoxiner (alfa-amanitin) Amatoxiner (alfa-amanitin) Orellanin
Latenstid 6–12 timmar 6–12 timmar 2–14 dagar
Målorgan Lever Lever Njurar
Dödlighet (obehandlad) 50–90 % 40–90 % 10–15 %
Motgift Silibinin, N-acetylcystein (stödjande) Silibinin, N-acetylcystein (stödjande) Ingen specifik – dialys
Förväxlingsrisk Champinjon, ängschampinjon Vit ängschampinjon, vårmusseron Trattkantarell, sandsopp
Falskt tillfällighetsförlopp Ja – patienten "tillfrisknar" i 12–24 h Ja – samma mönster som lömsk Nej – symptomen är vaga men bestående

Vad gör du vid svampförgiftning?

Följ dessa steg i ordning. Agera snabbt – tid är den viktigaste faktorn för överlevnad.

1
Ring 112

Ring nödnumret omedelbart. Berätta att det rör sig om misstanke om svampförgiftning. Ange när svampen åts, ungefär hur mycket, och vilka symptom som finns. Det är bättre att ringa "i onödan" än att vänta – de farligaste gifterna ger först symptom efter 6–12 timmar, när skadan redan har börjat.

2
Ring Giftinformationscentralen

Giftinformationscentralen har dygnet-runt-jour och kan ge specifik rådgivning baserat på vilken svamp du misstänker.

010-456 67 00

De kan också meddela närmaste sjukhus och förbereda rätt behandling innan ni anländer.

3
Spara svamprester

Spara alla rester av svampen – råa bitar, tillagade rester, skal, fot, lameller. Även matrester från tallriken eller kräkningar. Lägg allt i en plastpåse. Det här är avgörande för att identifiera svampen och välja rätt behandling. En mykolog kan artbestämma från mycket små fragment.

4
Kräk INTE utan instruktion

Framkalla inte kräkningar på egen hand. Vid amatoxinförgiftning kan det redan vara för sent för att kräkningar ska hjälpa (giftet har absorberats). Kräkningar kan dessutom orsaka vätskeförlust som förvärrar tillståndet, eller aspirationspneumoni om medvetandegraden är sänkt. Låt sjukvårdspersonal avgöra om magspolning är aktuellt.

5
Sjukhus inom 6 timmar = bäst prognos

Tidig behandling är den enskilt viktigaste faktorn för överlevnad. Vid amatoxinförgiftning ger man aktivt kol, vätska intravernöst, silibinin (från mariatistel) och N-acetylcystein (leverkydd). Ju tidigare behandlingen startar, desto större chans att undvika irreversibel leverskada. Patienter som når sjukhus inom 6 timmar har väsentligt bättre överlevnadssiffror.

Hur mycket vet du om giftiga svampar?

Fyra frågor som kan rädda liv. Svaren finns i artikeln ovan.